Likud har inte heller tidigare uppvisat någon intresse för att låta en palestinsk stat bildas. Men den rättframhet med vilken man nu uttrycker sig säger trots allt något om hur ogenerat Israels ledare ignorerar det internationella samfundet, liksom alla föreställningar om demokrati och mänskliga rättigheter som man annars ofta åberopar.

Kanske börjar vi närma oss den punkt där det blir omöjligt för den israeliska regeringen att använda den abstrakta idén om en tvåstatslösning som ett fikonlöv för att dölja sin faktiska politik av systematiskt utökade bosättningar, ockupation och krig. Var landar fredsprocessen om vi ger upp hoppet om en tvåtsatslösning?
 I dagarna återuppväckte den palestinsk-amerikanska tankesmedjan Insitute for Middle East Understanding (IMEU), en gammal tanke. Vad händer om palestinierna överger målet om att upprätta två parallella stater, och istället börjar tänka i mycket enklare, demokratiska termer: ”En människa – en röst”?
Under israelisk överhöghet, det vill säga både i Israel och på de ockuperade områdena, lever idag 6,2 miljoner judiska israeler, och 6,2 miljoner palestinier av olika religiös tillhörighet. Men i den senare kategorin är det bara 1,7 miljoner som har demokratiska fri- och rättigheter.
Vad skulle hända om de övriga 4,5 miljonerna krävde att räknas som israeliska medborgare?
Israels tidigare premiärminister Ehud Olmert hade sin tanke klar i en intervju med Financial Times 2007: ”Det kommer att komma en dag när tvåstatslösningen kollapsar, och vi ställs inför en sydafrikaliknande kamp för lika rösträtt. Så snart det händer är det slut på staten Israel.”

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article20489814.ab